misscurlysue

... har florerat i detta hem i dagarna två. Det låter kanske mer dramatiskt än vad det egentligen är,  det hela handlar om ungdomlig nyfikenhet och en mors vilja att förklara det mesta på ett förtjänstfullt sätt. Jag anser att det hör till föräldraskapet och se till att barnen lämnar hemmet hyfsat informerade om livet i största allmänhet. Nå, nu sitter ni väl som på nålar misstänker jag så det är väl bäst att börja återge dessa samtal...

Lillhusse sitter och spelar X-box med en kompis. Glädjen står högt i tak, spelandet går bra och de två unga pojkarna( 12 år ) pratar och skrattar. De tänker inte på att jag är på andra sidan dörren och därför hör allt. Kompisen kommer plötsligt på något som han känner sig tvingad att nu ta upp med sin goda vän, en fundering som legat och liksom gottat till sig ända tills det inte längre går att vara tyst. Han känner också ett behov av att lätta upp stämningen i sin allvarliga fråga så det där "mystiska" ordet uttalar han på engelska...

- Hörrö, har du tänkt på hur en "vagina" ser ut?
- Ööhh...va?
- En "vagina", hur ser dom ut egentligen?
- Inte vet jag.
- Vill du inte veta det då? Jag är väldigt nyfiken, jag skulle gärna titta på en!!
- Näää... Men hur skulle du kunna få se en då??
- Inte vet jag. Jag har aldrig sett någon, det är ju just därför jag är så nyfiken! Vill du inte se en nu?
- Men vi spelar ju..? Och jag tror inte det finns någon här.
- Okej då.
- Hör ni killar, säger jag med skrattet på lur, vet ni att jag hör ALLT ni säger där inne?? Kompisen tänker nu febrilt - hur tacklar man det enkla faktum att polarens morsa har hört allt detta? Finns bara ett sätt...
- Det bryr jag mig inte om, gastar han i triumf, jag är IALLAFALL nyfiken!!!

Åsså raskt över till dagens frukost. Lillasyster i familjen känner sig plötsligt manad att sjunga en visa hon hört på annat håll, texten når inga högre intellektuella sfärer och innehåller dessutom ordet "kuk". Jag avbryter raskt och säger tack men nej tack, inga sånger vid matbordet och särskilt inte med dylikt innehåll. Hon informerar då sin familj om att ett enklare uppträdande är att vänta inne på hennes rum efter frukosten men att texten måste återges i sitt ursprungliga skick. Återigen stoppar jag henne och berättar på ett pedagogiskt föredömligt sätt att kroppsdelen heter "penis", jag är väldigt noga med att benämna allt vid sitt rätta namn, och sedan är diskussionen igång...

- Men mamma, nu får du sluta! stönar tonåringen.
- Varför då? undrar jag. -Man ska säga vad kroppsdelarna heter eller hur? Du går väl inte omkring och kallar armbågen för "källardörr"? En näsa är en näsa, ett lår är  ett lår och en penis är...
- Jaja ! Det räcker nu! Jag vet redan!
- På tjejer heter det vagina! informerar lillhusse övriga familjemedlemmar, ivrig att visa vilka kunskaper han sitter inne på.
- Varför hittar en del på andra namn för? undrar dottern. Kommer du ihåg när min kompis trodde att det heter "framstjärt"?
- Jadå. Jag kommer också ihåg när du gick på dagis och höll en föreläsning för dina små kamrater att det heter "fina vagina" och inget annat, alla fröknarna höll på att svimma...
- Nu får ni sluta!! säger tonåringen.( Ämnet är ju känsligt i den åldern.)

Våra frukostar är verkligen härliga. Med tanke på innehållet i dagens text så pubiceras inga bilder....

Den där berömda skrivkrampen håller mig i ett fast grepp så jag tänker faktiskt bara visa upp några fina foton. Håll tillgodo!



Scilla är närmast kameran sedan kommer pappa King( Daigo Van de Waterram) och syrran Sara. Syskonen är 4 1/2 mån gamla här. Fotot taget på Norrköpings Whippetracebana.





Lite suddigt men det är inte lätt att fota Scillerillen när hon kör med gasen i botten... Skogarna i Hälleforsnäs i somras.



Liten liten Scillerill blir hämtad av mig och prinsessmatten i slutet av maj för snart två år sedan!



Hon visste från start att en sovande skönhet ser tiil att ha en heltäckande ögonmask...



... och en alldeles egen bolibompadrake!



En egen katt att gå promenader med är ju inte helt fel!



Lite pyssel och annan aktivering...





Pinnar att äta varje smula av..



Allt detta gör en glad och lycklig whippet!

... är väl vad jag är skyldig läsarna av denna enkla blogg. Fast det är väl påven som har ensamrätt till just avlatsbrev och jag misstänker att Hans Helighet skulle finna mitt eventuella brev något udda, det torde vara mer vanligt att breven har ett mer religiöst innehåll. Varför har jag då varit så slö med inlägg på denna hedervärda blogg?? Jo, jag drabbades av den stora skrivledan, inga ord ville komma ut, inga besök på internet lockade, ingen lust till det skrivna ordet fanns att uppbringa! Men nu ska det bli ändring på den saken!

Jag har ju tidigare utlovat en årsredovisning från hela flocken  Uggla men den får ni vänta några dagar till på. Och ja, jag vet att den som väntar på något gott allltid får vänta på tok för länge!! Det är dock som så att var sak har sin tid och först vill ni väl ha en liten glimt av våran jul? Våran jul kan sammanfattas på ett mycket enkelt sätt - det blev ingen.
Några dagar före jul så inhandlades en rejäl bokhylla till hemmet. När köpet väl var avklarat så skulle åbäket fraktas hem och in i huset. Själva frakten gick fint och egentligen så gick det alldeles utmärkt att bära in den också, det var bara det att jag helst skulle låtit bli det där med att bära... För första gången i mitt liv fick jag så ont i ryggen så att jag inte ens kunde gå uppför trappen! RYGGSKOTT!! Och ju närmare julen kom ju mer ont gorde det... Dagen före dopparedagen stod det klart att jag (som avskyr mediciner) var tvungen att dopa mig rejält för att ens kunna tänka tanken att kliva upp ur sängen.

Nåväl, lämplig drog(medicin...) införskaffades och inmundigades. Första tabletten märkte jag inte av så mycket då jag sov hela natten, det var först på själva dopparedagen som den verkliga effekten uppdagades - jag tålde den inte alls! Jösses så jag mådde!! Jag svimmade, fick hjärtklappning, svårt att prata, skakade våldsamt i hela kroppen, svår yrsel och ett hysteriskt illamående! Sjukvården misstänkte en lite hjärnblödning så det gick undan till akuten!! Och där fick jag stanna till sena kvällen. Å sen var den dagen slut. Mina stackars barn fick ingen drömjul precis så vi ser redan fram emot nästa! Den ska firas på en strand med solblänk i vattnet och för husfridens skull så ska vi boka helpension = semester för mamman!! Nu gäller det att spara pengar...

Innan jag slutar så måste det avslöjas vad Scilla fick i julklapp av sin prinsessmatte, hon hade verkligen tänkt till långt i förväg och planerat överraskningen väl! Underbara barn! Hon hade smugglat med Scillas favoritpinne från Hälleforsnäs i flytten och slagit in den - behöver jag säga att det var ett mycket kärt återseende från Scillas sida?! En riktigt lycklig hund låg och gnagde på pinnen i soffan... Jag har lånat två foton av Sigge Svamphunds matte Helena( tusen tack!) från när Sigge stannade till häromdagen och sa hej. På första fotot syns en del av vår entre och köksfönstret, på andra fotot kan man tydligt se att Scilla inte hyser några betänkligheter vad gäller att stjäla från barnen i hemmet - snögubbens näsa blir här ett minne blott....