misscurlysue

... passar mitt sinnelag bra idag. Och igår.. och i förrgår. Det visade sig att jag ropade hej lite för tidigt. I fredags eftermiddag ringde rektorn för Flens Kristna Skola och berättade med bedrövelse i rösten att styrelsen för skolan just beslutat och då även meddelat honom om att radikala nedskärningar krävdes, personal får sluta och klasserna görs om!! Detta innebar också att flera av de elever som fått besked om att de får börja nu plötsligt inte får det! Douglas är tyvärr en av dessa elever!! Jag är så oändligt besviken på styrelsen som inte hade någon framförhållning alls i detta ärende!!

Så nu är karusellen med kommunal skola igång igen, nästa vecka ska jag fixa - möte med bitr. rektor(ny), elevvårdskonferens, möte med skolchefen och rektor för genomgång av det som jag skrivit i min anmälan av Flens kommun till Skolinspektionen, möte med idrottsläraren, möte med bildläraren, infomöte med övriga lärare... Jag har dessutom fått skjutsa båda pojkarna till skolan då det är väldigt mycket begärt att de ska fixa bussresa de här första dagarna, autismhandikappen stökar till det för dem(fast det håller inte Flens kommun med om, de vägrar att serva med taxi). Som var och en säkert förstår så kommer det att ta väldigt mycket tid och jag undrar i mitt stilla sinne hur i hela friden jag skulle kunna sköta ett "vanligt" arbete... Och då gäller dessa möten bara ett av mina barn, jag har ju två till! Min fina Eddie går ju i specialklass för barn med autismhandikapp så det blir en liknande radda av möten där också, fast med betydligt ljusare stämning då dessa pedagoger är strålande bra och sympatiska!! 

Den svenska skolan påstår sig vara så bra på att bemöta alla elever utifrån deras egna förutsättningar- att individanpassa undervisningen.. Det, gott folk, är en myt skolan försöker skapa om sig själv!! Elever som ligger inom "medelsnittet" klarar sig bra men de elever som sticker ut på något vis de får en heeelt annan skolgång än sina klasskamrater. Mycket tragiskt då det ofta är mycket intelligenta barn som sticker ut, de behöver bara en annan form av skola, en liten skola med små klasser, pedagoger som finns med HELA skoldagen, BRA MAT( autismhandikapp kan förvärras avsevärt av fel mat) och den berömda ordningen och redan. Rejäla promenader eller andra möjligheter till rörelse, rasterna duger inte, barnen har då fullt sjå att hålla reda på allt som händer, det är VÄLDIGT mycket som händer på en rast och mycket av det tolkas som negativt så barnen håller sig undan och känner sig i vägen eller jagade eller inte omtyckta, kanske blir de retade för att de ibland beter sig lite annorlunda. Ni ser själva att en vanlig kommunal skola idag inte motsvarar dessa behov.

Nog om detta, det finns ju naturligtvis även trevliga saker som händer i våra liv även om de i dagar som dessa känns lätträknade. Imorse träffade jag en god vän som är makalöst duktig på att baka kakor, hon lovade att vi skulle få komma på bullkalas snart... och det kan jag lova er att hennes bullkalas är något i hästväg!! Jag kommer att gå upp flera kilo på en eftermiddag! Ett av hennes recept kommer absolut vara med i min bok som är under tillverkning...



Banansockerkaka tillverkad av författarinnan. Recept = helt vanlig socker kaka med en mycket väl mogen mosad banan i. Kanske en liten snutt kanel oxå...



Skolavslutningstårtan tror jag inte varit med på bild här så nu är det väl dags...



Det här fotot är snart ett år gammalt, Tintin fyller nio år och drar ett djupt andetag i hopp om att lyckas släcka alla ljusen samtidigt. Tårtan är precis så som hon ville ha den, en extreeeemt kladdig kladdkaka med grädde och nonstops. Och nu över till det som behövs i överflöd om man konsumerat tårtor och kakor - grönsaker!! Så här prydligt ska mitt blivande trädgårdsland bli - förhoppningsvis!! Det är Julita friluftsmuseum som står modell... 







Om det finns några frivilliga till grävarbetet så är ni välkomna!! Jag bjuder på fika....