misscurlysue

.... men jag känner mig inte så hågad att skriva idag. Det känns lite ovant att det är så, orden brukar för det mesta flöda. Jag kom dock på den lysande iden att låta djuren stå för innehållet tillsammans med gamla foton ( hoppas kunna skaka fram några som inte visats här tidigare!) då kameran fortfarande dväljs någonstans i flyttkartongernas inre... Har nu alltså meddelat dem att det inte blir någon gelemat idag förrän de levererat tryckbart material. Det resulterar förmodligen i en revolt längre fram idag men vad gör väl det? Jag kan på goda grunder påstå att det endast är jag som är kapabel att öppna konservburkar så revolterandet lär nog komma av sig framåt klockan sex.

 RAPPORT FRÅN EN PROMENAD

-Här är det spännande minsann! Här luktar det okänd pojke, där luktar det långhårstax, där luktar det äckligt och här, precis bakom gräset, luktar det kattskit! UNDERBART! Fast matte är ju precis bakom så jag kan inte rulla mig... Hoppsan! Nu kommer det en hel flock med barn! Jag älskar dom allihop! Se så rara de är! Hur ska man egentligen kunna hälsa på alla när man sitter fast i kopplet, att matte inte tänker på det och släpper mig lös istället! Katterna stirrar verkligen ofint på mig just nu... jag tar å pussar dom också så kanske de blir glada igen! Titta, nu kommer en ny hundkompis! Åh, så kul!!! Det händer verkligen en massa skoj i vårat nya revir!


 RAPPORT FRÅN SAMMY

Lite läskigt är det. Vill inte riktigt erkänna det egentligen men nya "ute" är väldigt stort... har inte hittat någon ny toalett så jag bara MÅSTE gå in till kattlådan fastän matte fräser åt mig att gå ut istället! Fast nya platsen för matskålen är super! Jag kan sitta å kolla fåglar å grannkatter samtidigt som jag äter! Värsta största fönstret har man installerat åt mig! Det var fint tänkt av dom som byggde huset tycker jag. Jag brukar följa med matte när hon går ut med min hundkompis, tycker det är lite läskigt men jag brukar visa vägen hem så att inte en endaste i flocken går vilse. Ibland träffar vi på en massa barn, de springer i flock och väsnas väldigt mycket men jag vet att de gillar katter som klättrar i träd så då gör jag det! Synd att matte tog med brorsan hit till nya reviret bara...

 RAPPORT FRÅN STÅLIS

Störtlöjligt. Det är så man skäms när flocken ska ut på promenad! Brorsan är feg som tusan och hundkräket ska hälsa på ALLA vi möter. Ibland slickar hon faktiskt på mig och det är verkligen ohygieniskt så jag måste genast tvätta mig omsorgsfullt och när jag är klar SÅ HAR DE ANDRA GÅTT I FÖRVÄG!! Jag får då ropa högt och mycket för att de ska fatta att de måste vänta på mig! Fast det nya reviret är bra. Inomhus har jag två våningar så då är det lätt att hålla brorsan på avstånd. Han sitter på övervåningen och vräker i sig mat å glor på fåglar medan jag har undervåningen med två sängar och hela vardagsrummet... Ute har jag en väldig massa att hålla rätt på, bland annat granntaxen, den håller jag i herrans tukt och förmaning! Bäst av allt är att matte finns med i nya reviret! hon är så väldans praktisk att ha - hon öppnar matburkar och dörrar och så.. ibland... när man liksom... ja... ähum... vill ha klappar så finns hon där.

Nu ska ni få se några rara foton som Scillas gammelmatte Marie Sandberg har haft i sina gömmor! Det är Scilla som valp tillsammans med sin mor Tikka!








Ett litet exempel på några av alla de olika färger en whippet kan ha!




Och detta konstverk har min dotter Tintin förfärdigat på datorn! Hela familjen Uggla... Minus de fyrbenta...