Skrajsnöre.... 2011-11-19
... har man ju hört talas om. Det är ju bara ett annat namn för bilbälte. Fast nu har det fått ytterligare en innebörd för mig och några personer till. Idag var vi in till den fashionabla tätorten Flen för att där inhandla Väldigt Viktiga Saker. Dessa Väldigt Viktiga Saker voro Hundmat och Kattmat. Scilla fick följa med för att få lite stadsträning plus att hon uppskattar ett litet besök på djuraffären med alla hundbenen... och hundgodis i lösvikt... och ibland andra hundar. När vi lämnade hemmet satt katterna på rad vid sin matplats vid fönstret och beskådade avfärden med mycket talande ögon - "Var är maten? Mycket har vi sett här idag men till detta hör inte någon god mat.. Söla inte så förbenat! Snabba på!" Man har många krav på sig som matte.
Väl inne i butiken så började jag och affärsinnehavaren att prata om våra respektive hundar - alla företräden, alla klokheter och fadäser som man får vara med om som hundägare. Hon sneglade lite på Scilla med tvivel i sina ögon när jag stolt berättade om hur tuff min hund är i en del situationer när många andra hundar skulle backa, hon bryr sig inte ett dugg om stora maskiner, plötsliga smällar eller dylikt skröt jag.
- Den där magra? sade hon med tvekan i rösten. "Hon är ju bara som ett snöre?!" Hon vände sig om för att fånga några fiskar på min dotters begäran.
- Jepp, fast nåt snöre är hon inte, hon är ju en ståtlig whippet! skyndade jag mid att säga till Scillas försvar.
- Mhm, tacka vet jag rotweiler, det är stadiga hundar det! Svärdbäraren smet undan, håven jagade runt hysteriskt i akvariet och rätt var det var så fick hon upp en! För att minnas priset på den så rev hon bort en liten lapp på akvariet, ett svagt "ritsch" hördes. Det var tydligen inte så svagt som vi människor trodde för i samma ögonblick som ljudet uppkom så kastade sig Scilla bakåt, kravlade iväg utmed golvet med svansen mellan benen... Där stod jag bevisligen med ett skrajsnöre till hund.
Mycket vill ha mer... Acana är fodret på kattmodet numera.
Fyra månader gammalt skrajsnöre. Här kan man se på formen att ett visst släktskap med snören föreligger...
Väl inne i butiken så började jag och affärsinnehavaren att prata om våra respektive hundar - alla företräden, alla klokheter och fadäser som man får vara med om som hundägare. Hon sneglade lite på Scilla med tvivel i sina ögon när jag stolt berättade om hur tuff min hund är i en del situationer när många andra hundar skulle backa, hon bryr sig inte ett dugg om stora maskiner, plötsliga smällar eller dylikt skröt jag.
- Den där magra? sade hon med tvekan i rösten. "Hon är ju bara som ett snöre?!" Hon vände sig om för att fånga några fiskar på min dotters begäran.
- Jepp, fast nåt snöre är hon inte, hon är ju en ståtlig whippet! skyndade jag mid att säga till Scillas försvar.
- Mhm, tacka vet jag rotweiler, det är stadiga hundar det! Svärdbäraren smet undan, håven jagade runt hysteriskt i akvariet och rätt var det var så fick hon upp en! För att minnas priset på den så rev hon bort en liten lapp på akvariet, ett svagt "ritsch" hördes. Det var tydligen inte så svagt som vi människor trodde för i samma ögonblick som ljudet uppkom så kastade sig Scilla bakåt, kravlade iväg utmed golvet med svansen mellan benen... Där stod jag bevisligen med ett skrajsnöre till hund.
Mycket vill ha mer... Acana är fodret på kattmodet numera.
Fyra månader gammalt skrajsnöre. Här kan man se på formen att ett visst släktskap med snören föreligger...
Kommentarer
Postat av: Rudi o matten
Men Scilla då, inte göra bort matten så! Men du är i alla fall ett snyggt snöre, så det så!
Postat av: Marie Sandberg
Ähhh, det där gjorde hon ju bara för att "tycka-synd-om-syndromet" skulle infinna sig hos expediten i affären! Hon är väl inte dum heller, när det finns lösviktsgodis i faggorna som man i bästa fall kan bli bjuden på som lite "uppmuntran" åt "skrämselsnöret";-))).
Smart Scilla - det gjorde du bra!
Nospuss från uppfödarmatte Marie
Trackback
